|
| |
|
|
 |
| Bara de välbärgade hade råd att vaccinera barnen privat. |
Äntligen har även barnen i Göteborg och VG-region fått tillgång till vaccinet som skyddar mot pneumokockinfektioner. Från den 1 januari 2009 ingår vaccinet i vårt lands allmänna vaccinationsprogram och alla barn kan få sina tre doser (vid 3, 5 och 12 månaders ålder). Några landsting har ”tjuvstartat” med allmän vaccinering, bland annat Stockholm.
Bengt-Allan Adrian är barnläkare vid BVC på Munkebäcks Torg i Göteborg.
- Många föräldrar här har hört och läst att barn i Stockholm fått det här vaccinet, men inte barnen i Göteborg. Vi har fått väldigt mycket frågor och vaccinationscentralerna har vaccinerat många barn. Jag tror att det framför allt är föräldrar med god ekonomi som bekostat det här vaccinet själva för sina barn. Det finns paralleller med vaccinet mot livmoderhalscancer, HPV-vaccinet, som är ännu dyrare än pneumokockvaccinet. I väntan på nationellt beslut är det troligen så att det främst är de välbeställda familjerna, som vaccinerar sina döttrar. Så det har blivit något av en klassfråga, vilket jag tycker är tråkigt
Thomas Arvidsson, barnhälsovårdsöverläkare i Primärvården Göteborg, varför har ni inte som rikets andra stad - liksom t ex Stockholm och Jönköping - tidigarelagt en allmän vaccinering?
- Huvudsakligen av kostnadsskäl. Mitt intryck är att Regionen velat ha resultatet av Socialstyrelsens utredning som underlag för ett såpass dyrt vaccinationsbeslut.
Hur har situationen i er region sett ut under de senaste åren när det gäller pneumokocksjukdomar hos barn och hos vuxna?
- Det har förekommit ett antal svåra fall. Men det är inte sjukdomar med anmälningsplikt, så övervakningen är rätt dålig. Den information vi har är rapporter från de bakteriologiska laboratorierna.
Tror du situationen kommer att förbättras efter att den allmänna vaccineringen har börjat nu i januari 2009?
- Det hoppas jag innerligt, annars har vi räknat fel! Det blir kanske inga dramatiska förändringar. Riktigt svåra pneumokockinfektioner är ovanliga, men de skördar ett antal barns liv varje år.
- Vi kommer förhoppningsvis att se en bonus när det gäller öroninflammationer. Det kanske visar sig att vi får 6 procent färre sådana, det låter inte så mycket, men det handlar ändå om en stor grupp barn som slipper lidande och behandling med antibiotika (som ökar risken för resistenta bakterier). (Se även avsnittet om Öronbarn-studien).
Hur ser den allmänna vaccinationssituationen i Göteborg och västra Götaland ut? Har ni bekymmer med föräldrar som INTE vill vaccinera sina barn av olika skäl?
- Vi hade en besvärlig situation för ett antal år sedan, när det gäller anslutningen till framför allt mässlingsvaccinationen.
- När det gäller pneumokockvaccineringen har den ju diskuterats under ett par år, och det har fått mycket uppmärksamhet i TV och tidningar. Jag har intrycket att många föräldrar har följt med diskussionen och skaffat sig information om vaccinet. Jag tror det kommer att gå bra, och att ca 98 procent av barnen kommer att bli vaccinerade.
Bengt-Allan Adrian på BVC vid Munkebäckstorg ser fram mot en positiv effekt av den allmänna vaccineringen.
- Vi vet ju att många små barn speciellt under vinterhalvåret har pneumokocker i luftvägarna och att många blir sjuka. Det är få barn som blir mycket svårt sjuka – men min åsikt är att de som blir det faktiskt drabbas i onödan. I länder som ligger före Sverige med en allmän vaccinering, t ex USA, har man sett en rejäl nedgång i svåra pneumokockinfektioner hos både barn, vuxna och äldre (80% minskning).
- Vi talar om en positiv ”flockeffekt”. Det är allt fler mor- och farföräldrar som tar hand om sina barnbarn idag när föräldrarna jobbar hårt. Och gamla människor kan bli ordentligt sjuka i en pneumokockinfektion (speciellt lunginflammation) – även om de för övrigt är helt friska.
Att det blir en förbättring av situationen här i Sverige när den allmänna vaccinationen trätt i kraft är ganska självklart, säger Bengt-Allan Adrian.
- Inom ett till två år bör vi se ett påtagligt positivt resultat när det gäller allvarliga infektioner. Framför allt hos barn under två år som brukar få de djupa infektionerna. Den förbättringen bör komma ganska raskt, det har man sett i andra länder. Det ska också bli intressant att se om de små ”öronbarnen” får färre öroninflammationer orsakade av pneumokocker. Man har just avslutat en stor studie om detta i södra Sverige (se separat avsnitt).
Hur kommer ni att göra med ”ikappvaccinering”, de barn som åldersmässigt egentligen inte ska ingå i gratisvaccineringen?
- Det logiska vore att barn under två år, som har den största risken, ska vaccineras ikapp. Det är dock inte helt lätt att organisera. Ska man vaccinera ikapp behövs en ny verksamhet, och till det behövs ännu mer nya pengar. Jag tror inte politikerna är särskilt villiga att släppa till dessa extra pengar – om det inte blir ett stort tryck från massmedia och föräldrar! Tyvärr har inte småbarnsföräldrar något fackförbund, så de har ofta svårt att göra sina röster hörda. De utgör ingen mäktig påtryckningsgrupp.
Barnhälsovårdsöverläkaren Thomas Arvidsson kommenterar frågan om ”ikappvaccinering” så här:
- Såvitt jag vet pågår ingen diskussion om ikappvaccinering i regionen. Det är en ekonomisk fråga. Just nu står Västra Götaland i begrepp att införa ett vårdval, och jag tror regionen är ganska rädd om sina pengar just nu. Jag är stor anhängare av den här vaccinationen, men som det ser ut nu kommer föräldrarna att få vaccinera ”ikapp” sina barn på egen bekostnad.
Ingrid Moström är barnsjuksköterska på BVC vid Munkebäckstorg.
- Jag tycker förstås det är bra att vaccinet äntligen finns med i det allmänna programmet. Det har precis som Bengt-Allan Adrian säger varit en klassfråga, de föräldrar som har det gott ställt har haft råd att låta vaccinera sina små barn privat. Men så ska det inte vara – när vaccinet finns ska alla som vill kunna få det.
- Jag tror de allra flesta av våra föräldrar kommer att vaccinera sina barn, när det gäller övriga vaccin är anslutningen 98-99 procent. Föräldrarna har förstås frågat om biverkningar, och vi har kunnat berätta att svåra biverkningar är ytterst ovanliga. Det rör sig mest om ömhet och rodnad på vaccinationsstället, ibland feber.
Vid vårt besök på Munkebäcks Torgs BVC träffade vi lilla Alfons, 6 månader och hans föräldrar Anna Bredstenslien och Per Lundvall. Per jobbar på bank, Anna är lärare, och familjen bor i Masthugget, med Slottsskogen utanför dörren.
Hur ser ni på att pneumokockvaccinet har kommit in i det allmänna programmet? Tvekade ni innan ni bestämde er för att Alfons ska vaccineras?
Anna: - Vi tänker nog två gånger när det gäller alla vacciner till Alfons. Vi vet ju att det finns så många fördelar, men det finns dessvärre också biverkningar. Men om man lägger fördelar och biverkningar i en vågskål, så har fördelarna vägt tyngst. Inte bara för Alfons själv, utan för oss som föräldrar och för mor- och farföräldrar som ofta blir så jättesjuka när de får barnbarnssmitta.
Alfons har hittills varit kärnfrisk, berättar Anna. Inte ens en liten förkylning har han haft. Han är en stadig bit, en riktig charmör med tjocka små ben, nyfikna ögon och ett soligt tandlöst leende. Alfons ska börja på dagis om något år, helst kommunalt säger Anna. Där finns ofta den bästa pedagogiken.
- Risken med stora barngrupper är förstås smittspridning, och det är ett viktigt skäl för vaccinering mot allvarliga sjukdomar, säger pappa Per. Men man kan inte isolera små barn av rädsla för smitta, de måste ju få bygga upp sitt immunförsvar. De täta infektioner de ofta får på dagis gör ju på så sätt nytta – även om de kan vara jobbiga både för barnen och oss föräldrar.
Alfons får sin första spruta när han är ett halvår gammal, och det är helt OK, säger barnsjuksköterskan Ingrid Moström. Egentligen skulle han ha haft den när han var 2-3 månader, men det går bra ändå. Spruta nummer två får han vid 8 månaders ålder och nummer tre när han blir ett år. I vissa fall ger man också en så kallad ”booster”-dos efter ytterligare ett till två år.
Fakta pneumocockvaccinering:
Pneumocockvaccinet Prevenar, PCV7, ingår från och med 1 januari 2009 i det allmänna svenska vaccinationsprogrammet. Det innebär att alla barn födda den 1 oktober 2008 eller senare får vaccin utan kostnad.
Pneumokocker, Streptococcus pneumoniae, kan ge:
Meningit (hjärnhinneinflammation). Hjärnhinneinflammation orsakad av pneumokocker har oftast ett allvarligare förlopp än den hjärnhinneinflammation som orsakas av haemophilus influenzae typ b – en sjukdom som vi i Sverige i stort sett lyckats vaccinera bort, sedan Hib-vaccinet infördes 1992.
Otit (öroninflammation). Sedan mitten av 50-talet har pneumokocker varit den vanligaste orsaken till öroninflammation. Framför allt drabbas små barn – fram till två års ålder har ca 50 % av barnen haft minst en akut öroninflammation. Barn som insjuknar före ett års ålder får oftare återkommande akuta öroninflammationer. Komplikationer till akut öroninflammation är perforerad trumhinna, inflammation i hålrummen, hörselskador.
Pneumoni (lunginflammation).
Sinuit (bihåleinflammation).
Sepsis (blodförgiftning). Bakterier som kommer in i blodbanorna kan föröka sig och orsaka svår infektion i många av kroppens organ.
Ny studie om pneumokocker och ”öronbarn”
Ann Hermansson, docent och överläkare vid öronkliniken i Lund har just avslutat en studie om ”öronbarn”.
Många barn har mellan femton och tjugo öroninflammationer på ett år. Ungefär 80 procent av barnen som får sin första öroninflammation före sex månaders ålder blir öronbarn.
Sammanlagt hundra barn har ingått i studien. Hälften har fått pneumokockvaccin och hälften placebo. Inom kort publiceras resultatet, som eventuellt kan visa att vaccinerade barn får färre öroninflammationer.
Till sidans topp
Kontrollerad: 2010-04-10
|
|
|
|
 |
|
|
| | |
